walk it off

Varit på sånt himla konstigt humör på sista tiden. Tråkigt, det är ju sol och allting.

Så knäppt vårdjobbet är, mitt jobb är liksom att hjälpa andra leva sitt liv (det som är kvar). Men när ska jag leva då? Fast alla jobb som finns går väl ut på att hjälpa andra leva deras liv. Man jobbar och lever för alla andra som lever för andra som lever för andra. Eller? Klart man arbetar för pengar så man ska få göra vad man vill, vara fri etc. men eftersom ens uppgift i livet är att jobba kan det ju kännas lite lamt ibland. Nej, man ska inte vara för egoistisk, för då blir ju världen som den är nu. Men det är ju en tanke. Det ska löna sig att jobba, inte leva livet som Anders Borg skulle sagt.

Nej, jobbet är verkligen inte så hemskt.
Kunde varit värre.
Kunde fått gå upp tidigare.
Kunde varit arbetslös.

Nu borde jag pigga upp mig själv och ta en springtur (jag blir typ en lite bättre människa om jag tränar) innan jag ska gå och lägga mig kl. 22. Kanske senare om Alexandra dyker upp på vår planerade Skype-date.


God natt.