Fiskskålen

Dagarna går och om en vecka plus en dag åker jag till Frankrike. Är mest nervös för att träffa nya familjen.
Gillar inte riktigt tanken på att jag verkligen inte kommer se folk på en massa månader. Det är drygt. Typ verkligen vara avskild. Gillar inte att det är en del av att bli vuxen att skiljas från sina vänner och leva med det. Kan förstå att monogami är så populärt, man har ju i alla fall en person att kunna dra med sig genom livet.

Fick mail med lite info om familjen jag ska bo hos igår. Det är en 45-årig IT-ingengenjör med en 17-årig son som blir lite utanför stan. Jag måste alltså skaffa en cykel. Hoppas de har en fin toalett. Det är viktigast.
Det kommer vara fruktansvärt varmt, vet fan inte var jag tänkte på när jag tyckte att Provence var ett bra ställe för en blek och värmekänslig kvinna som jag. Har för mycket blåmärken för att vara barbent. Men mamma har en salva som visst tar bort blåmärken.

Igår åkte vi båt på Runn i dimman. Det var fint. 
Är ensam nu, känns deppigt. Har planerat att packa i nya rustaväskan på tisdag. Träffa Alex på onsdag eller torsdag. Uppsala på fredag. Marseille på lördag. Åh, jag dör.