torsdag 3 november 2011

To avoid the infectious banality of the modern world

Här är en himla detaljerad redovisning för mitt och Amandas görande i Paris. Undrar om någon annan än jag själv orkar läsa detta, haha. Men jag måste ändå skriva upp det, annars glömmer jag bort det själv. Mitt dåliga minne är en annan historia.

Fredag:
Efter lite stress på TGV-stationen hittade vi äntligen utgången och hoppade på TGV:n utan problem.
Väl framme kastade vi oss på närmaste metro och for till Modern Hotel. Det var oväntat bra för några som förväntat sig bedbugs och smutsiga toaletter. Fraääääächt.
Vandrade runt i vårt hippa hipstr-kvarter och plockade upp Alexandra vid Bastillien. Åh, som man saknar henne då! Hon var glad och smal  och superstressad. Saknar hennes gapflabb och engelska!

Lördag:
Efter att segat runt lite på rummet bestämde vi oss för att dra till en marknad. Den låg många metrobyten bort med vi ville dit ändå. Tyvärr visade det sig att linjen vi ville just nu hade slutat gå så vi hade ingen bra anslutning. Så vi ändrade våra planer och gick till Notre Dame genom Hôtel de Ville (Hôtel de Ville är för de icke-invigda stadshuset). Himla fint. Jag tycker om det gotiska. Solen lyste och det var rätt varmt.
Efter att ha ätit en lunch på stående fot drog vi oss till Musée d'Orsay. Gillar det skarpt. Gillar det även för att vi fick komma in gratis. Man kan gå på alla muséer i Paris gratis om man är mellan 18 och 25, är EU-medlem och har ett leg.
Hur som tittade vi på tavlor och skulpturer och blev himla inspirerade. Tyvärr så ådrog vi oss lite smärtande ryggar och fötter och himla lågt blodsocker. Efter att räddat situationen med en eclair ramlade vi in på en metro till Montmartre. Sacré Cœur såg som vanligt ut som en maräng, även i halvljus och regn. Så vi gick nerför kullen och hittade en superfin bar/restaurang där vi slog oss ner, beställde sallad och blev bjudna på dessertvin.


Söndag:
Vi bestämde oss för att trotsa värkande ryggar och fötter och vara så vågade att hitta en supermarché en söndag. Man ska egentligen inte göra det en söndag i ett katolskt land. Nu är det inte lika illa i Paris som i Aix på söndagar, men illa nog! Efter många steg och jättelågt blogsocker hittade vi något som var öppet och köpte drickyoghurt och en ost till vår baguette. Top 5 på bästa (om inte bästa) frukosten i mitt liv hittills. Vi satt i parken utanför Louvren med utsikt över Eiffeltornet och bråkade lite med helsvarta kråkor.

Louvren var fantastisk. Vill dock inte veta hur kön är när det är högsäsong, den var lång som den var nu. Det går inte att gå igenom hela Louvren på en dag om man faktiskt vill titta på konstverken. Vi var där i typ 7 timmar och hann med 3 eller 4 olika grejer, tror jag det blev. Det kanske är hälften eller mindre. Höll blodsockret i schack med choklad som jag gick och knaprade på (bjöd till och med ibland!). Fattar inte hur vi klarade det utan lunch. Louvren är också inspirerande, men på ett helt annat sätt än d'Orsay. Tror vi kände att man kan relatera lite mer med lite mer "samtida" konst, men när det är grejer som är gjorda för 500 eller till och med 3000 år sedan blir det liksom en annan känsla. Vi sammanfattade det med att efter d'Orsay ville man måla, men efter Louvren ville man skriva.
Hur som, vi drog oss nerför trädgården som är helt i linje med Champs Élysées som vi vandrade uppför till Triumfbågen. Älskar symetrin.
Tillbaka till vårt älskade 11:e arrondisement hittade vi en helt ok restaurang. Sen gick vi hem och åt nötter och såg på film.

Måndag:
Eftersom Château de Versailles var stängt fick vi ändra om i planerna och tog strosningen och Eiffeltornet. Vi intog en fet amerikansk frukost på det oheliga Starbucks. Efter det gick vi till Jardin du Luxembourg och åt en crêpe och eclair och bara satt och njöt och tittade på folk. Helt underbart. Sedan fortsatte vandringen till Eiffeltornet. Det bästa är att det glittrar av ljus i några minuter varje heltimme. Det är så hysteriskt att det blir fint.
Vi befann oss sedan hemma i kvarteret igen och åt pizza och pasta. Innan dess blev det lite oro och lätt urballning från min sida. Nära oss fanns nämligen hippa bargatan. Det var ganska fint och vi tog en öl (yep, true story) där första kvällen. Det var livat denna måndag på Halloween, men vi kunde inte förstå varför alla var ute en måndag om de jobbade. Sen insåg vi: Första november och typ alla helgons dag i Frankrike på tisdag, alltså skulle folk vara lediga dagen därpå! Vilket i sin tur betydde att Versaillesslottet kanske skulle ha stängt!!! Panikringning till pappa och till Amandas mamma som satt med varsitt Internet i sina händer och som hävdade motsatsen lugnade oss för kvällen.

Tisdag:
Tidig uppgång och utcheckning. Sedan var det en äcklig crêpe och drickyoghurt till frukost för att sedan bära av till Versailles! Ååååh, som jag hade sett fram emot det! På tåget somnade jag och vaknade upp till grå himmel och regn. För er som inte vet så är själva Versailles en förort till Paris och man måste precisera sig till Château de Versailles. Det orkar jag inte göra. Amanda köpte ett fult paraply i en turistshop och vi mötte regnet och köerna med stolthet!
Slottet är väldigt väldigt stort och vackert, men jag var lite besviken på att det inte var så himla mycket av det som var öppet för turister. Hade velat sett mer... Men så är det. Det vi fick se var dock otroligt. Spegelsalen och sovrummen var galet utsmyckade. Älskar barocken och rokokon. I alla fall den franska. Det är liksom för mycket av allt man kan göra för mycket av. Dock så lugnade man visst ner sig och dämpade vissa grejer invändigt när Louis XVI dog. Det var han som  rustade upp sin pappas gamla (enligt honom) fjuttslott och gjorde det till vad det är idag.

Trädgården var fantastisk. Tycker om lummiga engelska trädgårdar, men symmetrin och hur genomtänkt i Versailles trädgård är så man blir andlös. Det var makalöst i alla höstfärger. Vi hade sån tur med vädret! Det regnade ju när vi kom och himlen var helt täckt med moln, inte en öppning, inte en strimma blå himmel. Men när vi hade kommit till spegelsalen och såg ut hade regnet avtagit. När vi gick ut igen var det förvisso kallt, men inget regn, så vi bestämde oss för att äta vår medhavda pick-nick ute i trädgården som bestämt. När vi satt och skar upp tomaterna bröt himlen upp och solen kom fram. Så vi fick solnedgången över fontänerna och dammarna.
Det fick bli en av de top 5 bästa luncherna i mitt liv.
Inne i Paris träffade vi på en trött men fin Alex och åt. Kändes så ledsamt att säga hej då. TGV:n gick 16 över 21 och vi satt i första klass. Hemma i Aix klockan halv 2 på morgonen och skola samma dag, men lätt värt.

                         

Den första bilden på Amanda är tagen på den fina Montmartre-baren och de resterande i Versaillesslottets trädgård.

Kindkyssar och kakor,
Mademoiselle Vert

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar